Det händer den som blir misstänkt för brott

Att bli misstänkt för ett eventuellt brott hör inte till vanligheten för de flesta människor, om det inte är så att man är kriminell, eller är känd av polisen sedan tidigare. Många poliser tänker att är en person en gång misstänkt för något brott tidigare, är det lätt att misstänkliggöra samma person för fler brott. Och har man en gång blivit dömd för ett brott, är det lätt på samma sätt att de misstänker den personen för fler brott.

Dock händer det ju då och då, att någon som både är oskyldig och som varken är kriminell, eller tidigare dömd, blir misstänkt för något brott. Man kan ha varit på fel plats vid fel tidpunkt, i värsta fall. Så vad skulle kunna hända om någon råkade bli utsatt för polisens misstankar om ett begånget brott? Oavsett vilket, har man alltid rätt till en brottmålsadvokat, någon som kan hjälpa en bevisa att man är oskyldig, eller som hjälper till att man får ett så rättvist straff som det bara går. Här går vi igenom det vanligaste förloppet vid en sådan oförmodad händelse.

1. Förhör

För det första ber polisen om att förhöra någon som de misstänker för ett brott. Det är en stor risk att de kan ha spanat på den personen innan de tar in hen till förhör, beroende på hur allvarligt brottet är som de misstänker att hen är skyldig till. Ibland vill de bara förhöra en person, för att kunna ”avföra” den personen från en utredning. Har de inga starka misstankar mot den personen, vill de få det klart att den personen inte är misstänkt för brottet. Då kan det hända att de helt enkelt förhör den och sedan släpper alla misstankar om brott.

2. Misstankarna stärks eller försvinner

Det är sedan upp till polisen eller åklagaren att bestämma sig efter ett, eller flera förhör att bestämma sig för om misstankarna mot personen har stärkts eller försvunnit. Är det ett ”ringa” brott, är det polisen som själva leder sin egen utredning. Är det fråga om ett allvarligt brott, som till exempel ett mord, våldtäkt är det en åklagare som leder utredningen. Då fattar åklagaren beslutet om utredningen ska fortsätta, om misstankarna ”kvarstår”, eller vad polisen ska göra. Det kan vara så att åklagaren ändå misstänker en person efter ett förhör och kanske i hemlighet spanar på den personen. Händer det då något som stärker åklagarens misstankar mot personen, går de vidare till nästa punkt.

3. Häktning

Innan det blir fråga om en häktning, får man gripa en person och hålla den personen kvar i häkte innan en häktning. Polisen får alltså ”gripa” en person, polisen får anhålla en person men det är åklagaren som måste ha riktigt starka misstankar och något slags bevis om att den de misstänker har begått brottet. Redan här måste åklagaren presentera skäl för att få häkta någon person efter att polisen har anhållit någon. Häktning beslutas i förhandling i domstol och åklagaren får inte själv bestämma det. Häktesförhandling i domstol ska ske senast 4 dagar efter ett gripande.

Man får hålla någon i förvar som anhållen i högst 3 dagar. Mer specifikt får man sitta i förvar tills klockan är 12 under den tredje dagen. Innan det måste åklagaren bestämma sig för om en person ska bli häktad eller inte. Bestämmer sig åklagaren för det, hålls då en förhandling i tingsrätten och så måste åklagaren lägga fram bevis för att det är viktigt att personen ska fortfarande vara häktad.

4. Fler förhör 

Efter en häktningsförhandling måste man fortsätta utredningen som visar om någon person är fortfarande misstänkt. Åklagaren kan inte hålla någon häktad hur länge som helst, utan måste så fort som möjligt kunna hålla rättegång, eller släppa en misstänkt person fri. Finns det inga bevis måste personen avskrivas som misstänkt.

5. Rättegång

Det måste till en rättegång för att någon ska fortsätta sitta i ett häkte. Detta är viktigt i en rättsstat. En person ska inte kunna sitta häktad utan rättegång hur länge som helst. Det måste finnas bevis och att de prövas inför en tingsrätt.

6. Straff

Visar det sig att domstolen tycker att bevisen visar att någon är skyldig till det misstänkta brottet, måste tingsrätten sedan bestämma vilket straff personen ska få. Hur domstolen tänker och argumenterar för ett visst straff måste dokumenteras och göras offentligt.

4 jun 2018

Straff i Sverige

 

Här kan du läsa om Straff i Sverige för olika brott, tll exempel, Rån, Våldtäkt, Misshandel, Bedrägeri,Stöld eller Narkotikabrott.